Kommunism, nazism och Stalins syn på proletariatets diktatur.

Posted on maj 20, 2012

4


När jag hör någon prata om kommunismen försöker jag alltid ta reda på om personen jag pratar med förstår varför så många ogillar begreppet kommunism. Att läsa om de brott som begicks i kommunismens namn i t.ex Sovjet och Kina och Kambodja är vidrigt. Dessa brott motiverades med klassisk kommunistisk retorik och symbolen för förtrycket var hammaren och skäran. Många reagerar mot kommunism och nazism som om de var samma sak. Om man saknar förståelse för att det är så, så har man empatiproblem.

Men inser man att begreppet kommunism idag är problematiskt, och förstår varför många ser kommunism som lika vidrigt som nazism, så finns det ett visst hopp. Då kan jag samtala med personen.

Det har funnits folk under 1900-talet som kallade sig kommunister och som även jag har som förebild. De Sociademokratiska antinazisterna Ture Nerman, Zeth Höglund och humanist-kommunisten Carl Lindhagen var folk som kände Lenin och som hela livet var positiva till kommunism. Men de var också konsekvent mot Stalins och Maos kommunism samtidigt som de var antinazister och antikolonialister.

De insåg det problematiska i begreppet kommunism. De ansåg i och för sig att Lenin hade utvecklat Sovjet i en annan riktning om han inte dött 1924. Det håller inte jag med om. Men det viktiga är att de faktiskt i praktiken tog ställning mot allt det problematisa i kommunismen och insåg det problematiska med begreppet kommunism och undvek under 30-talet och 40-talet SKP, det svenska sovjettrogna kommunistpartiet.

Jag vet dessutom att kommunisterna var fiendebild nummer ett för nazisterna och många som hade en nyanserad syn på kommunism strök med vid förföljelsen av dem.

Själv har jag alltid förbryllats av att folk har kunnat läsa kommunisters definitioner av proletariatets diktatur utan att må illa. När jag var på ett antikvariat nyligen öppnade jag en bok med Stalins skrifter på svenska och på det första uppslaget jag tittade såg jag detta.

Sen bläddrade jag igenom resten av boken och allt var i samma stil.Sen bläddrade jag igenom resten av boken och allt var i samma stil. Här är uppslaget som citatet hämtats från.

Man kan googla lite och hitta massor av liknande citat. Här är ett på engelska.

Hur kunde det komma sig att folk läste sådant utan att fundera över vilka konsekvenserna skulle bli för de som inte definierade proletariatet som ledarskapet gjorde det…

Hur kan man läsa Lenin och Stalin och de andra och inte se det problematiska med deras syn på ”proletariatets diktatur”?

Kommunister som är självmedvetna om problemen i ordet kommunist kan jag prata med. Men folk utan självinsikt som säger att ”Sovjet och Kina inte hade nån äkta kommunism” kan jag helt enkelt inte med. Jag behandlar jag denna icke-självkritiska kommunism idag som jag skulle behandla en reformerad nazism, om en sån skulle skapas, som skulle påstå att ”det Hitler och nazisterna gjorde i Tyskland var ingen äkta nazism”.

*****************

Hämtad från min Liberologiblogg och min nya dagbok: http://liberologi.wordpress.com/2012/05/19/en-sorts-dagbok/

Posted in: Uncategorized