Demokrati, att flyta med, eller mot strömmen?

Jag skriver om datalagringsdirektivet på Frihetssmedjan:

CENTERN Vi noterar att Fredrik Federley skrivit på ett facebookforum att han kämpat, och ännu kämpar, för att få Centerpartiet att säga nej till datalagringsdirektivet.

Det är ju bra att han gör det eftersom Centerpartiet faktiskt har tagit beslutet på sin stämma att man ska motarbeta datalagringsdirektivet. Men Centerledningen har faktiskt trots detta tagit beslutet att vara mot dld i teorin men ändå rösta för det i praktiken, och det lär betyda att riksdagsgruppens order blir att rösta ja till dld som goda nickedockor i Reinfeldts ledband.

Därmed kommer alla Fredrik Federleys ansträngningar platt som en pannkaka. Sådant dribbleri skapar politikerförakt och gör att folk tappar tron på demokratin. Dessutom är partipiskan, och det faktum att riksdagsledamoter av alla partifärger inte vågar visa framfötterna och ta strid mot den egna partigruppen i riksdagen, om de gör nåt som strider mot deras samveten, en annan anledning till att folk tycker Serige har demokratiunderskott.

Att Fredrik röstade ja till datalagringsdirektivet förra gången det var aktuellt, trots att han var mot, och inte ens vågae säga efteråt att han röstat mot sin vilja, gjorde inte saken bättre för hans egen del heller.

Det smarta vore om några riksdagsledamoter i partier som är för direktivet vågade göra som Camilla Lindberg från Folkpartiet för några år sen, dvs simma mot strömmen och rösta mot sitt eget parti. Mer sånt och folks förtroende för riksdagen och riksdagsledamoterna skulle öka. Dessutom skulle man bidra till att väcka opinion mot det galna datalagringsdirektivet.

Det tål att upprepas: endast döda fiskar (och riksdagsledamoter) flyter med strömmen…

UPPDATERAT

Som svar på det jag skrev skrev Federley detta:

Fredrick Federley

Hej igen!

Alexander Bard hejar på att jag ska försöka berätta vad som händer och sker och hur saker funkar i det här huset. Fick lite tid över o lägger den på det. Observera att det inte är inlägg i ngn fråga för eller emot det jag nu kommer att skriva utan bara en beskrivning av praktikaliteter. Det jag är mest rädd för nu är nämligen att folk ska skriva mig på näsan o ge mig åsikter jag inte har. Tiden fram till den 21:a är lång och vill man hinner man sätta en bild av vad en person tycker och sedan kommer man att utifrån vad man själv hittat på beskriva vad som sker.

Nå väl. Grundprincipen är att riksdagsgrupper röstar gemensamt. Partierna intar en ställning som gruppen sedan röstar enligt. När partierna sitter i regeringsställning blir det än tydligare. Oavsett regering händer det knappast alls att ngn ledamot röstar på tvärs med gruppen.

När partier är i opposition är det lättare att rösta olika. Det utgör nämligen inget hot mot regeringen. Det är ändå restriktivt med det för inget parti vill uppfattas som opålitligt, som hoppjärkor eller inte ”regeringsduliga”. Det senare är en enorm skräck för alla partier.

Börjar en regering förlora i voteringar kan det tyckas som att ”det var ju bara i den o den frågan” men det får vidare implikationer som är besvärliga. En regering som inte får igenom sin politik anses svag. Marknaden blir orolig. Investeringar skjuts upp för företagen vet inte om de vågar investera när spelreglerna kan ändras. Börsen rikserar påverkas liksom räntenivåer.

När det som i fråga om dld handlar om EU-direktiv så SKA de genomföras enligt de fördrag som vi accepterat. Börjar länderna säga nej till direktiv får det flera konsekvenser. En av dem är att unionen som vi vill värna slits isär, en direkt konsekvens blir i form av böter som till slut blir dryga och vi kommer att tappa i förtroende gentemot andra länder. Det senare kommer att få konsekvenser för hur framgångsrika vi blir i andra förhandlingar som också är viktiga för att minska jordbruksbudget, andra integritetsfrågor, öppenhet i migrationspolitiken mm.

Riksdagsgruppens beslut som för vår del ska fattas den 20/1 blir en klar och tydlig uppmaning/rekommendation till ledamöterna kring hur vi ska förhålla oss i voteringen. Till syvende och sisdt är det dock varje enskild ledamot som trycker på knappen. De skarrna ovan ligger i vågskålen. Därtill kan ngn tycka att frågan faktiskt inte är viktig (ja det finns massor med människor som tycker så), det vägs självklart in en hel del andra överväganden också som hur arga de andra skulle bli av ”olydighet” och konsekvenserna för att senare kunna få gehör för viktiga frågor om man ”fulat ut sig”. En ledamot som alltid är bråkstake och agerar för mkt efter eget huvud kan ju glömma nya uppdrag och kan likaså glömma att få gehör för de frågor man framöver vill driva och som kan vara sjukt viktiga.

Sist men inte minst måste också ett övervägande kring hur man skapar prejudikat för andra att agera. I denna fråga är vi många som tycker det är sjukt viktigt. Det kan finnas ledamöter som har samma tyngd vid andra frågor som för oss kan kännas oviktiga eller där vi har en uppfattning att de är viktiga och där vi delar partilinjen men ngn annan vill gå sin egen väg.

Hoppas det ger ngn insikt utan att jag sagt hur ngn ska rösta 😉