Mitt bidrag till Amnestys bloggstafett om yttrandefriheten

Posted on december 7, 2011

0


Jag bloggar för Amnestys bloggstafett på Frihetssmedjan idag, och fick stafettpinnen av Simon Lundström. Ämnet är yttrandefriheten och jag har valt att publicera denna på Frihetssmedjan. Det jag vill skriva om är hur människan uppfann yttrandefriheten och privatlivet. 

Den bild av Muhammed som Sverigedemokraterna publicerade 2006 och som gjorde att regeringen, via UD, utövade påtryckningar på en internetleverantör att stänga Sd:s hemsida.

Yttrandefriheten är en ny, bräcklig, uppfinning i mänsklighetens historia.

Inte ens i Sverige är yttrandefriheten säkrad. Så sent som 2006 stängde faktiskt den svenska regeringen en hemsida, ägd av ett svenskt politiskt parti, Sverigedemokraterna, för att de publicerade tecknade bilder som ansågs utgöra ett hot mot den nationella säkerheten (bild på profeten Muhammed). Det visar att vi i Sverige inte står så långt från barbariet och avgrunden som vi tror.

Dessutom är friheten på nätet hotad, vilket t.ex. FRA-debatten, och en uppsjö förslag om kontroll och nätcensur visar. Jag ska försöka utreda yttrandefrihetens historia, som jag ser den.

Privatlivet och yttrandefriheten är två uppfinningar människan gjort i ganska sen tid. Tanken att alla har rätt till kroppslig och tankemässig integritet är inte mer än 250 år gammal ungefär, och det var ur den tanken som yttrandefriheten föddes.

Kungen och privatlivet

Det fanns en form av ”husfrid”, ”kvinnofrid” och liknande före det. Samhället var ju inte utan lagar. Men de lagarna existerade inte för individens skull, utan för samhället och kyrkan och dessutom var det de rika männen som bestämde i samhället, inte kvinnor, t.ex.. Kyrkan och staten, samt dess mindre enheter som bygemenskapen, och kanske de adliga herrarna, bestämde hur du skulle tänka och vad du skulle tro på.

På den tiden hade inte ens kungarna hade speciellt mycket som kunde likna ett privatliv. Hovlivet var strikt och rituellt in absurdum. På 1700-talet var kungligheternas morgontoalett, när de klädde på sig och när de bajsade, tillställningar som besöktes av mängder av hovfolk och tjänare. Det sågs som en heder att få vara med och titta på kungen, drottningen eller kronprinsen när han bajsade.

Till och med de kungliga samlagen var stadsangelägenheter. När kronprins Adolf Fredrik gifte sig med sin Lovisa Ulrika 1744 var det kungliga bilägret den viktigaste statsangelägenheten. De två nygifta var nämligen inte gifta på riktigt förrän de haft sitt samlag. Och medan de hade det i sängen, skyddade av sängdraperier, stod ambassadörer, tjänstefolk och hela regeringen utanför och lyssnade. I bakgrunden spelades den nykomponerade musiken Johan helmich Roman skrivit, ”Den kungliga bilägersmusiken”. Namnet har ändrats under det puritanska 1800-talet till Drottningholmsmusiken eftersom det väl inte passade att spela kunglig knullmusik (att gå i biläger = att knulla på ren svenska).

Bysamhället

Om till och med kungarna oftast saknade privatliv kan man tänka sig hur det var för vanligt folk. Deras liv var kanske mindre ritualiserat, men minst lika ofritt.

Folk levde i storfamiljer i byar eller i städerna. Tjänstefolk, släktingar, eventuella gesäller hos hantverkarna och husdjuren. Alla levde nära inpå varandra. Alla tjänstefolk sov oftast i samma rum. Inte ens på utedasset fick man vara i fred. Utedasset hade flera hål så man kunde bajsa tillsammans. De av samma kön i samma säng Livet var till kontrollerat av kyrkans och bygemenskapens normer.

Livet var lite friare för de rika männen, som för adelsmännen. Men de fick inte heller gifta sig med vem man ville, ett giftemål handlade om allianser och affärer och om att följa kyrkans vilja. Livet var minst lika inrutat, bestämt och svårt för en adelsman som för en bonde. Det första barnet skulle bli officer, vare sig barnet ville det eller inte.

Om bygemenskapen var stark för bonden, och skrågemenskapen för stadsbon så var det ståndsgemenskapen som var det viktiga för adeln.

Individen uppfinns

På 1700-talet uppfinns individen, kan man lite förenklat säga. Innan 1700-talet var den människa som ville vara för sig själv, eller som tänkte fritt, ett ”monstrum”, dvs något abnormt; ett hot för samhällsgemenskapen. Individen var underordnad familjen, bygemenskapen, ståndsgemenskapen och ytterst kyrkan och kungen.

Man kan lite förenklat säga att det var de intellektuella som uppfann individen och med uppfinningen av individen kom även behovet hos denne att få ha ett eget liv, dvs ett privatliv. Det skedde främst på 1700-talet.

Det är nu yttrandefriheten föds. Parallellt med att vi fysiskt skapade oss ett privatliv fick vi också behov av ett privatliv i vad vi säger, tycker och tänker också.  Tankefriheten och möjligheten att kommunicera sina tankar genom yttranden, dvs yttrandefriheten, var född. Förr fanns den inte. Vad man fick och kunde säga var strikt kontrollerat och begränsat av konventioner och regler. Få hade privilegiet att kunna tänka, skriva och säga vad de ville och dessa riskerade alltid att mista huvudet om de trampade på fel tå.

Gradvis utvidgas yttrandefriheten och förekomsten av ett privatliv. Allt fler fick dessa rättigheter.

Under den industriella revolutionen på 1800-talet och 1900-talet fick vi första gången den ekonomiska möjligheten att ge alla människor, även arbetare ett privatliv.

Religionen började mista sin betydelse, kungen var inte längre helig och fick kritiseras, samma med regeringen och den ståndsmässiga överheten (t.ex. adeln) och när byarna bröts samman och skråväsendet avvecklades blev det också slutet för konventionens makt över människan.

Det är nu  kvinnor, fattiga och snart även folk med funktionsnedsättningar får dessa rättigheter.

Internet

Parallellt med att den sista gruppen får privatliv och yttrandefrihet, de med funktionsnedsättningar, sker nästa stora revolution i denna utveckling. Informationens demokratisering.

Informationens demokratisering är faktiskt en revolutionerande tanke. Förr satt ett fåtal på information men med tryckkonsten, med uppfinningen av massmedier, med de allmänna skolorna, har fler och fler tillåtits ta del av informationen. Och idag är möjligheterna för så många som möjligt att få tillgång till kunskap, till information, bättre än någonsin.

Frihet och möjlighet

Hur hänger informationsrevolutionen ihop med yttrandefriheten och tanken om privatlivets skydd?

Jo, i den verkliga världen hänger begreppen frihet och möjlighet ihop. För att man ska kunna ha en total yttrandefrihet måste man ha möjligheten till denna frihet också genom att man kan tillgodogöra sig information och kunna göra ett val. Att gå i skola, att kunna läsa och skriva, att kunna ta det av information, är faktiskt viktigt för yttrandefriheten.

Utan en möjlighet för individen att ta del av all relevant information, blir dess yttrandefriheten begränsad. Utan möjligheten att ta emot och sprida information blir samhällets yttrandefrihet begränsad.

När därför folk protesterar mot försöken att censurera internet är det den gamla tanken om privatlivets helighet de i  praktiken faller tillbaka på; på individens rätt att få göra vad han eller hon vill, säga, tänka, tycka och sprida den information han eller hon vill, så länge denne inte skadar andra människor.

Allt är en del av privatlivet. Gradvis har människan fått rätt att bestämma över sig själv: vad man gör och med vem, vem man gifter sig med, var man vill bo, vad man vill jobba med, vad man vad man ska få tänka på och… hur man ska få använda sin egen tunga (dvs vad man ska få säga) och sina fingrar (dvs vad man ska få skriva). Rätten att ta in information och sprida information fritt, eftersom det är en del av ens privatliv.

Skyddet för individen

Och där befinner vi oss idag. vad som väntar oss imorgon kan vi bara gissa men informationsinsamling och informationsutbyte kommer nog att bli ännu viktigare och mer utvecklat framöver… om utvecklingen går i rätt riktning

Min poäng med denna artikel är att yttrandefriheten inte kan ses som ett isolerat fenomen. Yttrandefriheten var ett resultat av en kamp för individens rättigheter och en mängd olika faktorer, privatlivet, politisk frihet, ekonomisk utveckling har gett oss de möjligheter vi har idag.

Men historien visa också att en utveckling både kan gå framåt och bakåt.

Vi är många som reagerat hårt på försöken att kontrollera och censurera internet. Det beror inte på att vi är bortskämda datanördar som vill ha allt gratis. Det beror mer på att kunskapen finns bland oss hur viktig och stor frågan om informationens demokratisering är.

Tanken på informationens frihet, och på yttrandefriheten hänger ihop med begreppet privatliv. Som liberal skulle jag säga att det är två sidor av samma mynt.

Yttrandefrihet är att försvara rätten för folk att säga det man inte själv vill höra och kampen för folk privatliv är att respektera och försvara folks rätt att göra det som man själv avskyr och äcklas över. 

/Torbjörn Jerlerup

Detta blogginlägg ingår i Amnestys bloggstafett om yttrandefrihet som genomförs som en del av Amnestys kampanj “Skriv för livet”. Mer information om bloggstafetten, “Skriv för livet” och Amnestys arbete för yttrandefrihet hittar du här: www.amnesty.se/bloggstafettSimon Lundström skrev det förra inlägget i stafetten och gav mig stafettpinnen. Nu lämnar jag över den till Per Pettersson. Per bloggar på sin egen blogg i hopp om att vi blir många som kommit i mål den 10 december, som är dagen för mänskliga rättigheter.

Posted in: Uncategorized