Kentucky Fried Children

Posted on oktober 30, 2011

4


I Sverige idag har vi idag mer än två statliga TV-kanaler att välja på. Det finns mer än tre radiostationer och staten bestämmer inte vilken musik som ska bli känd och populär. Du får lov att köpa grönsaker på en söndag och även strösocker. Bor du i ett hus kan du själv få välja färg på huset. Om ditt barn mobbas har du rätten att söka en annan skola för ditt barn. Vill du ha telefon kan du bestämma vilket bolag du vill ha och vilket märke på telefonen, och vilken färg, staten bestämmer inte att alla måste vara gråa, gula eller begie och av två märken bara.

De sista 35 åren har en vi upplevt en valfrihetsrevolution här i Sverige. Makt har flyttats från staten till individen.

Jag minns vilket ståhej det var bland grannarna i Lerberget när min mamma ville måla ytterdörren och brevlådan på sitt hus i röd färg år 1980. Alla andra ytterdörrar i Östra Lerberget var ju mörkgröna och alla brevlådor i matchande färg. ”Nu får du myndigheterna på dig”, sa man till henne. Men det hände inget och snart började även andra försiktigt använda lite andra färger än de myndigheterna beslutat om när Östra Lerberget byggdes fem år tidigare.

Bara några år tidigare fick fastighetsägare i Höganäs kommun, där Lerberget Ligger, dryga böter om de målade den fula brevlåda som kommunen valt åt dem i  en trevligare färg.

Så var det då…

Man kan fråga sig idag vad det var för vits med att stat och kommun skulle styra val av färg på en brevlåda… För 40-50  år sen var det tvärtom. Då styrdes samhället ännu av människor som frågade sig vad det var  för vits med att var individ skulle styra val av färg på sin brevlåda…

Valfrihet

Det är sådant som detta, som boken Kentucky Fried Children av Karin Svanborg-Sjövall handlar om (Timbro förlag). Valfrihetsrevolutionen de sista 40 åren.  Den kontrasterar hur det var då med hur det är nu, och visar vilken roll näringslivets aktörer, t.ex SAF och TIMBRO hade i denna revolution och vilka politiker som var drivande, och vilka som var motståndarna till utvecklingen.

Titeln på boken kommer från ett tal den Socialdemokratiska statsministern Olof Palme höll 1984 då han kritiserade privata daghem och dagmammor:

När det gäller omsorgen om barnen så är det barnens bästa som skall stå i förgrunden… Jag har studerat hur det är t.ex. i USA… Det drivs som ett stort landsomfattande företag, det är väl ändå SAF:s principer. Daghemmen är oerhört centraliserat, standardiserat, kallas för Kentucky Fried Children av en del. Resultaten för barnen är dåliga, eftersom de kommer i andra hand.

Liberal kluvenhet

Boken har många förtjänster. En av dem är att den visar vilken tveksamhet som funnits även bland liberaler till privata initiativ. Folkpartiet har t.ex. ofta direkt saboterat försöken att öka valfriheten. Ett citat av ledaren för Folkpartiets ungdomsförbund 1968, Per Gahrton, illustrerar detta bra.

Det går inte att bryta föräldramonopolen enbart genom indirekta åtgärder för att förbättra hem och föräldrar: tvärtom har dessa åtgärder delvis bieffekten att stärka föräldramakten, föräldrarna blir ju t.ex. kunnigare, kan manipulera bättre, indoktrinera effektivare. Därför måste samhället ingripa direkt – ta barnet från föräldrarna en del av deras uppväxttid, några timmar varje dag, så att maktbalansen får ett klart markerat uttryck. Det ska i princip vara lika naturligt att barnen vistas en del av dagen hos den ena makthavaren – samhället – som hos den andra, föräldrarna.

Det illustrerar det eviga liberala dilemmat bra. Bara för att man månar om att alla ska ha rätt till ett skyddsnät och en bra start i livet, betyder inte detta att man måste gå till överdrift och propagera för förmyndarskap, såsom Folkpartiet ”liberalerna” ofta gör. Det går att kombinera valfrihet och socialt ansvar!

Köp boken!

Boken är bra och rekommenderas varmt!

Men det ska sägas att det är en bok för de redan ”frälsta”. Mitt råd till Timbro är att de fortsätter att arbeta med denna fråga. tar fram mer källmaterial (gärna fler absurda citat från sossar, vänsterpartister och Folkpartister) och gör en serie mer ”populära”, lättlästa och polemiska böcker eller skrifter i ämnet där man kontrasterar valfriheten med vad valfrihetens motståndare en gång i tiden sa.

Temat är högaktuellt just nu, eftersom det nya ledarskapet inom Socialdemokraterna, med Håkan Juholt i spetsen, signalerat att de vill återreglera stora delar av ekonomin.

Folk som är yngre än 35-40 år saknar ofta en förståelse för hur det var förr och hur galet politikerna resonerade i valfrihetsfrågorna, och de som är äldre håller på att glömma debatterna om löntagarfonder, daghemmet Pysslingen och Cityakuten, för att nämna tre exempel.

Jag skulle även ta fram fler citat från Socialdemokrater som varit för valfrihet, för att göra en poäng idag.

Om Timbro skulle göra det, skulle det vara en välgärning och jag är säker på att det skulle bli omtalat och ge Timbro en massa stöd och beröm bland många. Denna boken var ett bra första steg. Det vore synd om boken inte fick några mer lättillgängliga efterföljare.

Köp boken genom Timbros bokhandel, för 247 kronor.

PS

Sen skulle det varit kul om författaren inte bara berättat att man inte fick sälja grönsaker på söndagar förr utan vad konsekvenserna blev för de som försökte. Jag vet kioskägare som fick böta för att de bröt mot bestämmelserna och sålde gurkor och morötter på söndagar. Godis var tillåtet, grönsaker strängt förbjudet att sälja!