Torgny Segerstedt: Om hemlighetsmakeri… Idag, 27/12 1938

Posted on oktober 8, 2011

0


Torgny Segerstedt stödde den amerikanska presidenten Woodrow Wilsons förslag för att försöka skapa världsfred efter det andra världskriget: de fjorton punkterna. Speciellt gillade han punkt ett: politisk genomskinlighet. Att diplomati skulle föras offentligt, utan hemligheter, så att medborgarna skulle kunna följa det internationella diplomatiska spelet.

Något säger mig att Torgny hade varit förtjust i Piratrörelsens krav på öppenhet idag, och i initiativ som Wikileaks. Här är en artikel i ämnet hemlighetsmakeri från GHT, den  27/12 1938:

*****

En del medicinflaskor äro gjorda på det viset att deras innehåll droppvis faller ned i glaset. Anordningen är naturligtvis vidtagen för att inte patienten skall få i sig mera av den starka drogen än som är nyttigt för honom. Den har tagits till mönster i många andra tillfällen.

Ibland får man det intrycket, att sanningen betraktas som ett mycket farligt gift, vilket, om det skall delgivas allmänheten, måste utmätas genom droppflaska.

En liten droppe dinglar på glasproppens spets, samlar sig och, plask, faller den ned i ett stort glas till hälften fyllt med vatten. Utspädningen är nödvändig. Utan den skulle droppen komma ofärd åstad. Vattnet hålles därför i beredskap.

Allehanda allmänna talesätt och självklara dagligheter användas för att späda ut den droppe faktisk upplysing, som anses utgöra skälig dos för den kära allmänheten.

Tänker man efter bedrives det här hemlighetsmakeri i livets alla förhål­landen. Vi leka kurragömma med varandra. Skolflickor öka sin själv­känsla genom att hitta på en hemlig­het, som de dela med sin bästa vänin­na. Affärsmännen vaka över sina brev och böcker för att icke konkurren­terna skola få nys om deras transak­tioner, utrikesministrarna gå omkring med förseglade läppar.

Och i grund och botten leka vi kurragömma med oss! själva också. Ingen törs vara är­lig mot sig själv. Ingen törs visa sig för sig själv, så rälig som han är. Ur självkännedomens droppflaska låta vi självkännedomens droppflaska låta vi den beska drogen droppa med stor för-siktighet ned i mängder av den soc kerlag som vår självkänsla tillhandahåller.

Så sträcker sig det här smusslet från vår personlighets innersta sfär ut till det mest opersonligas periferi. Vi sätta upp skyltar och fasader, avsedda att vilseleda. De som ha makt nog därtill bygga Potemkinbyar och Potemkinskogar.

Det blir allt litet prydligare omkring oss på så vis. Ginge vi icke omkring förklädda, var och en kostymerad och maskerad med tanke på det intryck han önskar göra på de andra, bleve vi kanske skrämda av varandras fysionomier. Det är självbevarelsedriften som driver oss att snygga upp oss för varandra och för oss själva.

Nar det gäller utvärtes ting borde behovet att smussla göra sig mindre starkt gällande. Det är en världslig sak hur det förhåller sig med slika ting. Ibland är det dumt att vara allt förförtegen. I måttan ligger styrkan. En viss myckenhet av hemlighetsmakeri fördrages. När detta kvantum överskrides blir allmänheten misstänksam. Den vädrar något sjukt bakom försiktigheten. Aha, här är något, som måste döljas. Det står så illa till, att de inte våga yppa något alls. Tänk att det är på det viset.

Så går det, om man vrider om proppen i flaskan, så att ingenting droppar ned i glaset

Läs mer om Torgny Segerstedt här!