Jesse Owens och rasismen

Ibland är det bra att påminna sig hur världen såg ut när våra föräldrar eller mor- och farföräldrar var unga. Ibland hör man talas om olympiaden i Berlin 1936 om hur Adolf Hitler vägrade skaka hand med den färgade fyrfaldiga guld-vinnaren Jesse Owens.

Men i USA tog inte Franklin Delanore Roosevelt emot honom heller, trots att andra guldmedaljörer fick skaka hand med presidenten. Det var för känsligt. Roosevelt ville säkert, men kunde inte!

Vi läser i Pennan och Svärdet (sommaren 2008):

En upprörd debatt utbröt i USA eftersom Adolf Hitler inte gratuerade Jesse Owens genom att skaka hand med honom. Den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt brydde sig heller aldrig om att skicka någon gratulation till honom.

Owens själv tog det hela med jämnmod. ”I wasn’t invited to shake hands with Hitler, but I wasn’t invited to the White House to shake hands with the president, either”, var hans kommentar när den tyska nazismens behandling av honom kom på tal.

När Jesse Owens efter hemkomsten till USA skulle hyllas på det förnäma hotellet Walde of Astoria i New York, var han dessutom tvungen att ta varuhissen upp till festlokalen. Svarta fick inte åka i de vanliga hissarna. I Tyskland hade han fått bo på samma hotell, gå på samma restauranger och åka med samma bussar som de vita.

För Owens var rasismen i Tyskland inte värre än den var i Alabama eller i övriga USA.

Annonser

8 thoughts on “Jesse Owens och rasismen

  1. Eftersom du ofta diskuterar liberalismen och dess historia kan det vara på sin plats att professor Sven Rydenfelt , medlem av redaktionsrådet för Nyliberalen, i slutet av 1990-talet kallade USA 1776-1914 som ”liberalismens gyllene år”.

  2. Lite fel att jämföra Tyskland och Amerikas behandling av svarta. Dessa var ju en försvinnande liten grupp i Tyskland och blev därför ett undantag som tysken i gemen förmodligen såg som en kuriositet.

    Har för övrigt lite svårt att se vad din poäng är, att rasismen var utbredd även i USA? Ens om man inte läser så finns det mängder av filmer som skildrar den amerikanska rasismen, segregationen etc.

  3. USA är paradoxalt. Jag gillar så många av de som grundade USA. Men från första början fanns en paradox inbakad i USA. Dvs. ”Alla människor är skapade lika”… mot En slav har ingen rösträtt men ska räknas som en 5/7dels människa då de vitas makt federalt sätt, i USA, beräknas. Knäppt! USA är inte ett enkelt svart-vitt samhälle. Bland founding fathers fanns sådana som Benjamin Franklin och Alexander Hamilton som hatade allt som hade med slaveri att göra. Abraham Lincoln som gjorde samma men var en tuff realpolitiker. John Q Adams. Fina människor men de var insnärjda i en gigantisk kompromiss.

  4. Det är nog här som ”liberalismens” problem ligger – under många år blev det en ideologi som såg ”den vite mannen”, och inga andra.
    Det var lättare att avskaffa slaveriet i det konservativa Storbritannien .. ja t o m i Sverige än i det fria och liberala USA. Likaså ”glömmer” man bort folkmorden på indianerna och den minst sagt aggressiva politiken man bedrev gentemot Stillahavsområdet. Sven Rydenfelt var och är inte ensam liberal som har rosenskimrande bilder av USA, Bertil Ohlin var t ex lika okritisk gentemot USAs politik genomot det asiatiska länderna.
    Vi såg också här i Sverige oförmågan hos folkpartiet liberalerna att t ex hantera hbt-frågorna och när det gäller invnadringen har man ibland okritiskt anammat en politik som mera gått ut på att ta till vara ”den vite svenske mannens” intressen.
    Nå, alla politiska ideologier har sina skelett och sina skamfläckar när det gäller praktisk politik. Inget konstigt med det, verkligheten brukar se annorlunda ut en kartan. Det som skiljer ut liberalerna är att de ”aldrig har gjort några fel”, de har alltid ”stått på rätt sida”.
    Den inställningen kanske kortsiktigt är lönsam men långsiktigt är den förödande eftersom den kommer att innebära att liberalismen aldrig kommer att utveckla sig utan man kommer att närsynt läsa de ”liberala tänkarna” på samma sätt som den auktoritära vänster sitter o läser ”de socialistiska tänkarna”.

  5. Man måste se nyanserna. Ja. Man glömmer lätt bort att Sydstaterna var liberalt och frihandelsvänligt medan Nordstaterna var protektionistiskt. Jeffersson Davis frihandlare och Lincoln för tullar. Det fanns liberaler som försvarade slaveriet och sydstaterna. Ungefär samtidigt drogs rasbiologin igång och de flesta liberalerna drogs med i hysterin kring det (Herbert Spencer tex).

    Detta finns inte mycket debatt om. Det är för känsligt i de liberala kretsarna. Eller så antar man bara att det är fel, för det KAN inte vara så… 🙂

    Fast det finns nyanser. Det fans en stor grupp liberaler som var mot slaveriet, före sin tid i kvinnorättsfrågor och som var kritiska till rasbiologin och imperialismen. De pekar framåt mot en ny tid!

    Men personligen är jag så jävla nöjd med att Torgny Segerstedt träffar rätt i det mesta. Han var förbannat bitsk mot LO, men han avfärdade inte behovet av arbetarrätt, tvärtom. Han var för sociala skyddsnät. han var inte bara antinazist och anti-fascist och mot Sovjet, han var också ganska kritisk mot imperialismen. Och han hatade rasbiologin och var ingen antisemit. 🙂 Men ok, även han hade svaga punkter, givetvis!

    Men det du säger om liberalismen arv, och at det måste granskas, är intressant. Jag håller helt med!

  6. Visst, allt ska granskas. Dock tror jag att liberalismen i sig (givetvis beroende på hur man definierar den!) klarar sig rätt bra.
    Däremot finns det en hel del människor som kallar/kallat sig för liberaler som inte alltid klarar en gransking utifrån dagens värderingar.

    En ”kul” detalj. Lincoln var ju republikan, vilket då betydde mot slaveriet och för tullar. Dagens republikaner är mycket ”höger”.
    Och de slavägande sydstaterna dominerades av demokraterna. Dvs det parti som idag är det klart mest (social-)liberala i USA. Men då som sagt slavägare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s