Könsdebatt utan sans och balans.

Mansnätverken funderar på att bjuda mansaktivisten och incestförespråkaren Warren Farrell till Sverige. Och jag slår mig för pannan. Vad är det som är så svårt? Varför måste så många kämpar för rättvisa mellan könen och för båda könens lika rättigheter vara så extrema? Är verkligen det enda sättet man kan slåss för sina rättigheter att hacka på andra könet och blunda för det negativa kulturella bagage som präglar det egna könets kultur? 

Sexism

Jag har ofta slagits av att könsdebatten saknar sans och balans.

Feminister saknar ofta en förståelse för varför män som tex diskrimineras i deras möjligheter att träffa sina barn, blir arga. Men å andra sidan saknar maskulinisterna och manskämparna ofta en förståelse för varför många kvinnor jämt och ständigt säger att ”män” måste ta mer ansvar för sånt som t.ex. deras gemensamma barn!

Om man tittar i samhället idag ser man rester av gammalt mögligt könstänkande. Rester av homofobi. Rester av idéer om att kvinnors maktsfär är hemmet och barnen, medan mannens är näringslivet, politiken, tekniken och vetenskapen. Rester av den diskriminering det innebär att männen uteslöts från kvinnans maktsfär och kvinnan från mannens.

På min facebooksida hamnade två statusuppdateringar sida vid sida med varandra för ett tag sen. Den ena uppdateringen var från en man som inte får träffa sin dotter, den andra kan jag inte länka till, det är en kvinna vars exmake bara vill ha, och vill ha, och aldrig tar ansvar, och som åter för sjuttioelfte gången ställt in en bokad helg med sina barn.

Jag blir lika ilsken när jag ser båda två uppdateringarna.

Jag blir ledsen när jag ser notiser om hur någon man sexuellt våldfört sig på en kvinna, eller då en kvinna får lägre lön än en man, men jag blir lika ledsen när jag ser hur kvinnor dras till ”beskyddartyperna”, de lite farligare, tuffa grabbarna, eller då jag hör talas om hur nån kvinna falskeligen anklagar nån man för våldtäkt.

Man måste ha förståelse för båda sidor. Och kunna kritisera extremisterna på båda sidor.

Å ena sidan…

Jag skrev några saker om FI, och Gudrun Schyman, förra året och deras generaliseringar om hur män ”är”. Jag ger inte mycket för FI:s plattform där man kan läsa:

Män utsätter dagligen kvinnor för våld. Män våldtar kvinnor och flickor. Kvinnor som överskrider samhällets gränser för kön och sexualitet trakasseras och diskrimineras… Domstolar och rättsväsende frikänner män som gör sig skyldiga till våldtäkt och övergrepp medan kvinnor och flickor får sina liv förstörda.

Det är korrekt att en del män beter sig så, men inte alla. Att hacka på ”alla män” är som att hacka på ”alla invandrare” eller ”alla muslimer”, som Sverigedemokraterna så ofta gör. Det finns ingen skillnad alls och detta generaliserande är lika förkastligt, vare sig Gudrun, FI eller Jimmie Åkesson gör det.

Byt ut män mot muslimer så ser ni problemet.

Muslimer utsätter dagligen kvinnor för våld. Muslimer våldtar kvinnor och flickor. Kvinnor som överskrider samhällets gränser för kön och sexualitet trakasseras och diskrimineras. Domstolar och rättsväsende frikänner muslimer som gör sig skyldiga till våldtäkt och övergrepp medan kvinnor och flickor får sina liv förstörda.

Sexism!

Jag kan inte förstå hur man kan driva en rörelse som helt riktar in sig på ena sidan av problemet.

Det är inte enbart männens fel då kvinnor väljer ”beskyddartyper” till partners. Det är inte bara mäns fel att kvinnor ofta tar ledningen för vård av barn och hem och oftast får vårdnaden av barnen! Det är inte bara mäns fel att män som utsätts för sexuella övergrepp som barn ofta får mer press än kvinnor i samma situation.

När jag haft hand om bonusarna från en tidigare relation (som är mina bonusar än) och hanterat mina tre underbara vildbattingar ute på stan händer det att kvinnor säger ”vad duktig du är”. Det skulle få kvinnor säga om en annan kvinna som har hand om tre barn. Men är det ”männens” fel enbart?

Vad säger FI om kvinnors roll? Vad säger Gudrun?

Men å andra sidan…

Sexism!

Det finns alltså behov för sans och balans i könsdebatten. Vad erbjuder då den så kallade mansrörelsen? Jo ofta hat mot feminism, överdrifter om att feminister är som nazister och konspirationsteorier om kvinnors attacker på män.

Just nu pågår hatkampanjer från mansaktivisterna på nätet mot kvinnan som säger sig ha utsatts för våldtäkt i Grekland 2009. (För detaljer i målet läs Konstapel Bastians redogörelse. ): ”Kvinnor anmäler våldtäkt nere i Grekland för att få ut försäkringspengar”, påstår grekiska ”experter” och okritiska mansaktivister i Sverige håller med. (Genusnytt har en egen twist på det genom att dra upp en turkisk anklagelse.)

Varför är det alltid så att så många mansaktivister förringar problemen med hur män beter sig? De förringar problemen med att en hel del män inte tar ansvar för familjer och barn och de förringar problemet med våldtäkter. Ja, falska angivelser för våldtäkt sker, en del kvinnor gör sånt, en del män också. Betyder detta att problemet med sexuella trakasserier och våldtäkter inte finns, att 80% av alla våldtäktsanklagelser som kvinnor kommer med är falsk angivelse, som man så ofta hör?

Och givetvis samma generaliseringar om kvinnor som extremfeministerna pysslar med: Kvinnor tycker inte synd om sjuka män (Genusnytt)

Suck! Så mycket hat och så mycket generaliseringar…

Warren Farrell

Igår kväll läste jag att mansaktivisten Pelle Billing vill bjuda in Warren Farrell, feministen som övergav feminismen och blev maskulinist, till Sverige.

Sexism!

Warren Farrell… Jo, jo…

Ingen symboliserar dilemmat med mansrörelsen så bra som Farrell.

Jag läste hans böcker för en massa år sen. Hans böcker innehåller mycket som är bra. Bara ta det han säger om män och våld i samhället. OM det är männen som är mest våldsamma är givetvis inte bara pappan skyldig till det utan även mamman, speciellt eftersom mammorna tar hand om barn oftare än papporna.

(Ett förenklat resonemang, med en viss kärna av sanning!)

Eller detta:

Cheer leaders are a socially sanctioned group of females using their bodies to cheer on 22 males to their self-destruction.

eller…

Every time a woman assumes a man will pay on the first social occasion, she reinforces the mentality that leads to women earning less than men…

och

Don Juans are successful for their acute sensitivity not to what women say they want, but to what their experience with women has taught them women respond to.

Sant så sant… Det finns en hög oneliners här man kan läsa om man är nyfiken.

Men mitt när man läser något bra kan man se nåt som detta.

Violent death in the Vietnam war was seven thousand males to each female, yet we stillprotest violence against “innocent women” more than the violence against “guilty men”.

Det är typiskt för Farrell och mansaktivisterna. Att man ställer saker mot varandra. För ja, män dör i krig, men det gör väl inte att man ska förringa våldtäkter mot kvinnor för det?

Och det är här Farrell speglar extremfeministerna… Farrell skriver att kvinnor och män uppfostrar pojkar till att gilla våld (som han ser det) men när kvinnor uppfostras till att bry sig om sin skönhet, är det bara kvinnorna som uppfostrar kvinnor.

Och det min poäng, att könsskillnaderinte är nåt man kan beskylla ena parten för.

Att män ska betala vid första dejten är väl ett resultat av mans- och kvinnokulturen på gott och ont, det är inte KVINNORNAS påfund enbart. Och machoidealen och alla dessa ”Don Juans” som ”säger till kvinnor vad de vill höra” är inte bara ett resultat av KVINNORS uppfostran och att man anpassar sig till kvinnors ideal, det är ett resultat av BÅDA könskulturerna.

Vidare bör man notera generaliseringarna Farrell drar till med… ”Cheer leaders are…” Att Farrel generaliserar som Gudrun Schyman, men mot kvinnor, talar INTE till hans fördel!

Bajset i grytan

Och som om inte det var nog så började Farrell sin karriär som incestförespråkare.

Precis i samma veva som han konverterade från feminismen intervjuades han i Penthouse om sin syn på incest. Han hade intervjuat massor av s.k. incest ”relationer” och kommit fram till att incest var bra för barn och vuxna.

De som är nyfikna på det kan kolla källorna här. Det finns scannade kopior på artikeln i Penthouse och artiklar från senare datum där Farrell pratar om ”familje sex” som nåt positivt. (Jag har nyss ätit och orkar inte citera skiten!)

I båda fallen säger han att media felciterat honom. Men man bör komma ihåg att Farrell aldrig stämde eller ens klagade på Penthouse eller andra som citerade honom om incest. Han ansåg att citaten var helt ok då de publicerades. (Om han kommer till Sverige är det givetvis den frågan man ska ställa till honom!)

Vi behöver en ny aktivism för rättvisa mellan könen, en som varken bryr sig om kvinnliga eller manliga rättigheter utan om MÄNSKLIGA rättigheter! Efter att ha läst generaliseringar och skräp från båda parter denna morgon ska jag nu leta efter en spypåse, sen ska jag gå ut i solen och njuta av livet!

/Torbjörn J.