Ådalslagarna urholkas mer och mer…

Sen 2006 har de s.k. Ådalslagarna urholkas mer och mer. Ådalslagarna var en serie lagar som kom till efter skotten i Ådalen 1931 då svensk militär dödade arbetare. Efter det förbjöd man alla användning av svensk militär mot civila. I och med att ”terroristhotet” spelats upp mer och mer det senaste decenniet har Ådalslagarna monterats ner steg för steg. Nästa steg tas med förslaget till en ny grundlag, som riksdagen förväntas klubba igenom i höst.

Döddskotten mot svenska demonstranter 1931 var inte enda anledningen till att man skapade lagar som förbjöd civil användning av militärer. Fascisterna i Europa hade satt in militär mot civila och gradvis förändrat polisens roll till att bli mer militarisk. Detta var ett varnande exempel. Därför var efterkrigstidens politiker över hela världen helt emot att blanda ihop militärens och polisens roller.

I USA levde fortfarande makthavare som visste att det fanns militärer även i USA som på allvar planerat en fascistisk statskupp så sent som på 30-talet och som ville sätta in militären mot arbetslösa medborgare.

Nu har detta förändrats i Sverige, och i och med den nya grundlagen blir förändringen en del av svensk lagstiftning.

Grundlagen

Vad består då förändringen i?

I förslaget till ny grundlagen, som har godkänts av riksdagen en gång och måste godkännas igen av riksdagen nu efter valet för att vinna laga kraft, finns det ett kapitel som heter: ”En modernisering av reglerna om krig och krigsfara”. Där kan man läsa:

”Ett tillägg i 13 kap. 5 § första stycket RF klargör att regeringen endast får slutföra ett krig i riksdagens eller krigsdelegationens ställe om det är till rikets försvar. En svensk väpnad styrka får – i andra fall än vid väpnat angrepp mot riket och vid kränkning av rikets territorium – endast sättas in eller sändas till ett annat land i fredsfrämjande syfte.”

Det är detta som förändrar hela synen på militären i grunden. Vad som står här är svart på vitt att militär ska kunna användas för andra ändamål än försvar mot militära angrepp.

Vad betyder detta?

Vad menas mer exakt?

För att förstå det kan man studera en del andra lagar som klubbats igenom. Då ser man att den nya grundlagen bekräftar en del lagar som tidigare klubbats igenom i samma ämne. Det är lagar som betyder att militär får sättas in mot ”civila” även utan krig eller krigsfara, tex mot terrorister.

Det enda riktigt nya i grundlagen är att svensk militär framöver får användas i samma syfte även utomlands, i övriga EU t.ex.

Ådalslagarna ifrågasätts

2006 klubbades lag 2006:34 igenom. Där sägs det uttryckligen att militären ska få sättas in mot terrorism, till och med utan regeringens godkännande.

1 § I denna lag finns bestämmelser om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning i form av insatser som kan innebära användning av våld eller tvång mot enskilda.   Rikspolisstyrelsen får begära sådant stöd om

1. stödet behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott,

2. ingripandet kräver resurser av särskilt slag som polisen inte har tillgång till, och

3. regeringen har lämnat sitt medgivande.

Regeringens medgivande behövs inte i sådana brådskande fall som kan innebära fara för människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom. Rikspolisstyrelsen skall omedelbart underrätta regeringen om stöd har begärts utan regeringens medgivande. Därefter skall regeringen pröva huruvida beslutet att begära stöd skall undanröjas eller bestå.

Lagens bakgrund

Om man studerar bakgrunden till den här lagen blir det än mer intressant.

I rapporten En strategi för Sveriges säkerhet som publicerades januari 2006 säger Försvarsberedningen att de vill ha en lagändring för att tillåta militärvåld mot civila under polisens ledning vid terroristbekämpning eller annan liknande ”svår brottslighet” i fredstid.

Försvarsberedningen anser att det, i likhet med exempelvis de övriga nordiska länderna, måste finnas en reglering som gör det möjlighet att använda Försvarsmaktens resurser för att stödja polisen i samband med terrorism och annan liknande svår brottslighet.Det går inte att bortse från att även Sverige kan ställas inför sådana situationer där Försvarsmaktens förmågor blir nödvändiga att använda. Det bör därför enligt lag vara möjligt för polisen att be om stöd. När Försvarsmakten deltar med personal och materiel vid terrorattacker och bekämpande av annan liknande svår brottslighet, skall det ske under polisens ledning. Det är polisen som bedömer vilka behov som finns. En avvägningmellan risker och samhällets kostnader för de förberedandesatsningar som detta kan komma att kräva, måste fortlöpandegöras.

Justitieutskottet slår vidare i sitt betänkande (2005/06:JuU17) fast vad militär trupp kommer att användas till när den ställs till polisens förfogande: ”Den personal från Försvarsmakten som deltar i sådan stödinsats skall ha de befogenheter som en polisman har enligt polislagen.”

Syftet ska vara att förhindra terrorism, säger man:

”Hotbilden mot svenska intressen i Sverige är för närvarande begränsad, men det finns en generellt sett förhöjd risk för terroristattentat riktade mot vissa länders intressen i Sverige.”

Ådalenlagarna slopas

Justitieutskottet visade att målet var att skrota Ådalslagarna som kom till efter dödsskjutningarna i Ådalen 1931, eftersom hotet från ”grov brottslighet” som terrorism är så stort idag.

Det ironiska är alltså att den sorts lag som Sverige inte behövde på 70-talet, när direkta terrordåd skedde i Sverige, anses nödvändig nu, när inget terrordåd skett i Sverige på över 30 år!

I betänkandet skrev Justitieutskottet det så här:

”I Sverige har det sedan länge betraktats som en allmän grundsats rörande militär medverkan vid polisiär verksamhet att väpnad trupp inte får sättas in mot den egna befolkningen eller andra civila. Denna grundsats framgår numera i 7 § förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet där det föreskrivs att när stöd lämnas enligt förordningen får Försvarsmaktens personal inte användas i situationer där det finns risk för att den kan komma att bruka tvång eller våld mot enskilda.”

Nu är detta historia när polisen i den nya lagen ges rätten att begära militär trupp ”för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.” Fast i lagen finns en liten brasklapp: att man ska undvika att sätta in militär mot ”den egna befolkningen”.

Det ska alltså helst vara utlänningar man sätter in militären mot!

Frihetsbegränsande gummiparagrafer

Resultatet av dessa utredningar, förslag och betänkanden blev som sagt lagen om att militären får användas mot terrorism som klubbade igenom 2006 (https://lagen.nu/2006:343).

Denna lag är en av den långa rad lagar som klubbats igenom efter den den elfte september 2001 som potentiellt sett kan vara riktigt grovs integritetskränkande. Nätövervakningen, nätcensuren, ACTA, den polisiära övervakning av datatrafiken och liknande har diskuterats mest, men det finns andra områden av våra liv som påverkas av myndigheternas teroristnoja vilket ämnet för denna artikel visar.

Och nu kommer reformen av militärens roll att bli en del av svensk grundlag, om förslaget klubbas igenom i höst. Är det meningen att vi ska behöva montera ner grunden för hela rättssamhället bara för att jaga terrorister?  Är hela riksdagen galen?

Grundlagen betyder inget längre!

Men en annan sak är ännu mer skrämmande. Grundlagen betyder inte längre något i svensk politik. Trots att grundlagen förbjuder insatser av militären mot civila svenskar har riksdagen klubbat igenom lagförslag som säger tvärtom, och menar att militär får användas mot ”grov brottslighet”. Först efter att lagen genomfördes, har man nu i år bestämt sig för att ändra grundlagen!

Rättsvidrigt är bara förnamnet!

Det här är bara en av de rättsvidriga politiska beslut Liberaldemokraterna kommer att ta strid mot, när vår verksamhet tar form och fart. Vi ska självklart ha en grundlag som betyder något, som är mer än en pappersprodukt. Vi ska dessutom inte blanda ihop polisens och militärens roller, det är livsfarligt!

—————————————————-

Lägg till Jerlerup på twitter genom att klicka här!

—————————————————-

Liberaldemokratbloggare skriver: Svensk myndighetskontroll om Acta

Nytt: Svd, Kunskapssamhället, HAX, HAX, Farmor Gun, Engström, Scaber Nestor, Troberg, fagerlund, Skumrask, Svd, DN, SVD

Läs även andra bloggares åsikter om ,,

10 tankar om “Ådalslagarna urholkas mer och mer…

  1. Ping: Anonym

  2. Den allmänna värnplikten är numera de facto avskaffad, så några besvärliga värnpliktiga behöver man inte ta hänsyn till. Legoknektar arbetar för den som avlönar dem bäst.

    Det är en återgång till gamla härliga tider, typ 1600-1800-talets Europa, då legoknektar ”arbetade” för den som betalar bäst. (OBS IRONI)

    Detta var den största anledning till att man införde allmän värnplikt. Värnpliktiga skjuter inte mot sina vänner och bekanta.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Legosoldat

  3. Utomordentligt att du tar upp detta.
    Grundlagarna tenderar att urholkas och ändras i samförstånd i riksdagen, varvid debatt undvikes.

    Jag ser det självklart att militär inte ska kunna användas för polisiära ändamål.

    Avskaffande av värnplikten var nog praktisk (en pragmatisk anpassning, för att hänsyfta på A Bard), men i detta avseende mycket betänklig.

    Soldater är ju politikernas redskap. Är de då inte demokratiskt förankrade blir det farligt.

    Läste jag det första stycket rätt? Det skulle kunna innebära att svensk trupp inte får skickas utomlands i fredsframtvingande syfte, som idag i Afghanistan.
    Vilket i o f sig bör diskuteras djupare.

  4. LEF! Du pekade just på ytterligare en paradox. Enligt grundlagen får idag inte trupp användas mer än vid krig och krigshot. Men jag tror att just detta har man motiverat med lagar om ”internationellt samarbete”. Man har ju skickat svensk trupp på FN-uppdrag ganska länge.

  5. Jag minns när diskussionen om den här lagen började. Det skedde nästan direkt efter #gbg2001 om jag inte är helt borta i minnet. Senast 2003 måste det iaf ha varit för det skedde under den tid jag var som mest vänster.

    Det märkliga är att jag minns det som att frågan om att sätta in militär mot demonstranter diskuterades innan maskeringsförbudet ens gått genom. Maskeringsförbudet bryter ju oxo mot grundlagen.

    Göteborg 2001 är dessutom en enorm rättsröta. Man behöver inte gilla vänstern för att vara kritisk mot hur det hanterades. Rättsäkerheten var lika med noll. Poliser förfalskade t o m bevis. Man behöver inte heller vara ett geni för att förstå hur hetsen mot vänstern den sommaren ledde till de här lagarna. 9/11 kom bara lägligt senare på hösten. Men det började innan dess i Göteborg när Bodström stod inne på svenska mässan och sa ”hårdare tag”. Om 20 år kommer det nog ses som en av våra största rättsskandaler.

  6. Det var nog i och för sig mest 911 och USA:s påtryckningar från 2001 och framåt, tror jag. Men du har rätt att det som hände i Göteborg också är nåt man ska tänka på.

    Tack

    /T

  7. Du borde vara glad. Vissa personer på högerkanten (en bra bit till höger om SD) har uttryckt oro för att den svenska militären i framtiden kan sättas in på muslimernas sida i det kommande inbördeskriget, för att ”skydda mångkulturen”.

    Å andra sidan kan militären också användas mot muslimerna i det kommande kriget. Man kan ju gissa att de stridspittar som söker sig till det nya yrkesförsvaret knappast är några ”make love, not war”-hippies. Det lär ju bli ganska enkelt att räkna ut vad dessa kommer att rösta på (tips: knappast partier som vill skära ner på försvaret).

    Så det är helt klart ett tveeggat svärd. Själv hade jag tyckt att det vore bäst om militären fick behålla sin gamla roll, att försvara territoriet mot främmande makter. Inrikes oroligheter och kriminalitet är polisens sak att lösa.

  8. Det har aldrig funnits några Ådalslagar, det är en vandringssägen. Efter skjutningarna 1931 kom Ådalskommissionen fram till att det var olämpligt att använda sig av militär personal vid kravallbekämpning men det renderade inte i några lagförändringar. När man satte in militär personal 1931 så gjordes det med stöd av 1864 års strafflag som fanns kvar oförändrad fram till 1965 då den ersattes av brottsbalken. Fram till 1965 användes militär personal, då iform av militärpoliser, frekvent av stockholms stadspolis som en slags piket och det var en del i militärpolisens utbildning. När Polisen förstatligades 1965 upphörde detta. I den nya brottsbalken fanns och finns inga skrivningar om användningen av militär personal som stöd till Polisen. Mao fanns det inget juridiskt förbud mot att använda militär personal som polisstöd förrän 2002 då Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet klubbades igenom. Där står det i 7§ att Försvarsmaktens personal inte får användas vid verksamhet där civila riskerar att skadas. Den förordningen är den första som reglerar användningen tydligt och kom till över 70 år efter Ådalenhändelserna. De lagförslag som du anger är alltså en urvattning av detta lagförslag och inte en urvattning av några Ådalslagar som aldrig funnits. Dessutom reglerar det stycke du citerar ur RF enbart de förhållanden som gäller vid krig eller krigsfara och det har inget att göra med användandet av soldater i Fredstid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s