Då Norden gav sig in i slavhandeln…

Bilden ovan är en bild på Ghanas regeringsbyggnad. Byggnaden har en brokig historia och en som berör Sverige och Danmark. Det ägdes en gång av Sverige, och under lång tid centrum för den danska slavhandeln.

Vad gjorde Sverige i Ghana? Jo, den unga stormakten Sverige ville skaffa sig kolonier i Afrika och tjäna pengar på den lönsamma så kallade triangelhandeln. Dvs man skulle köpa slavar i Afrika av de afrikanska kungarikena och sälja dem i Amerika mot Amerikanska produkter, som tobak.

Denna handel hade pågått i nästan 150 år och hade inbringat enorma förmögenheter till kolonialmakter som Spanien, Portugal, Holland och England. Nu ville Sverige ta del av välståndet och handla med slavar, guld, tobak, socker och elfenben också.

Det svenska försöket inleddes 1646 med att ett skepp skickades till Afrika av industrialisten Louis de Geer. De köpte afrikanska slavar på fastlandet och sålde dem på den portugiska ön São Tomé.  Denna resa blev en så stor succé att De geer och ”statsministern” Axel Oxenstierna år 1649 bildade ett Afrikanskt kompani som skulle handla med slavar och 1650 skickas ett skepp ner dit. Kompaniet bygger ett fort och döper platsen till Fort Carolusborg (Karlsborg) . Dessutom uppför man olika handelsstationer längst kusten. Byggnaden som är dagens regeringsbyggnad i Ghana var en av dem! Inte mindre än 8 handelsstationer/fort hade svenskarna längst kusten…

Exit Sverige, enter Danmark

Men det svenska kolonialexperimentet motarbetas av danskarna och britterna. Runt 1660 fick svenskarna se sitt kolonialvälde kollapsa. Kolonin i Norra Amerika, Nya Sverige, hade tagits av holländarna. Ett koloniseringsförsök i Guyana ledde till fiasko och de afrikanska kolonierna togs av britterna och danskarna.

På bilden ovan ser ni Karlsborg, eller Cabo Corso/Cape Coast, som det svenskbyggda fortet kom att heta i engelsk ägo. De andra handelsstationerna, bland annat det som skulle bli Ghanas regeringsbyggnad, delades mellan danskar, holländare och engelsmän.

Danskarna hade försökt erövra Karlsborg ett antal gånger innan 1660 men det var först när de satsade på att bygga egna fort i Afrika, som danskarnas närvaro i Afrika blev permanent. Danskarna hade vid den här tiden en koloni i Indien, Tranquebar i sydöstra Indien. Runt 1655 togs beslutet att Danmark dessutom skulle skaffa kolonier i Afrika och Amerika. Resultatet blev att Danmark skaffade en koloni på St Thomas, i Västindien (en koloni som danskarna behöll till 1917 då de tre öarna St Thomas, St Croix och St John såldes till USA). 1661

1658-1661 byggde danskarna en serie fort i Afrika. Först Fredriksborg nära gamla svenska Karlsborg, som var kolonins huvudsäte. Christiansborg det näst största fortet. 1685 såldes Fredriksborg till England och danskarnas koloniala huvudsäte blev nu Christiansborg. I 130 år exporterades slavar från Afrika till Västindien på danska skepp. Den danska exporten av slavar var ganska liten, internationellt sett. ”Bara” 100.000 slavar, men ändå…

1692 bestod den danska närvaron på Själva Christiansborg av 1 guvenör, 5 officerare, i präst, 1 läkare och 32 soldater. Dessutom hade man utbildat och hyrt legosoldater från de afrikanska stammarna i området. 1760 hade man i fort Christiansborg och kastellet Prövesten, en bit där ifrån 48 kanoner och 30 europeer och 300 afrikaner försvarade fortet.

1792 förbjöd Danmark som första land slavhandeln (från 1802-1803). Men slaveriet bestod fram till 1848. Med förbudet för slaveri blev det helt olönsamt att behålla de afrikanska kolonierna som därför 1850 såldes till Storbritannien. Det danska huvudfortet blev då platsen där kolonin Ghana styrdes av britterna. 1955 blev sen fort Christiansborg regeringssäte för den nya afrikanska staten Ghana.

Minnen…

Christian d. 7 endes kongemærke. …

Christian den sjundes monogram finns kvar i Ghana, på regeringspalatset.

Fangehuller, hvor slaver blev opbevaret …

Fängelsehålorna där slavarna förvarades finns också kvar.

Slaverne fra Afrika blev solgt …

Slavarna fördes över till Västindien. De såldes bland annat på denna bakgård, i nuvarande St Croix.

Kolonin i Afrika

Kolonin i Afrika.

Kolonin i Afrika.

Christiansborg

Bilaga:

Forordning om Neger-Handelen, 1792

Vi, Christian den Syvende, af Guds Naade, Konge til Danmark og Norge etc., Gjøre alle vitterligt: At i Hensigt til de Omstændigheder, som følge med Slavehandelen paa Kysten af Guinea og med de der kiøbte Negres Overførsel til Vore Vestindiske Øer, ogsaa i Betragtning af, at det i alle Henseender maatte være velgiørende og gavnligt, om Tilførsel af nye Negre fra Guinea kunde undværes og Vore Vestindiske Øers Dyrkning i Tiden bestrides med Arbeidere, som, paa Øerne fødte og opdragne, vare fra Ungdommen af vante til Arbeidet, Himmelegnen [1]og dem, under hvilke de skulle arbeide, have Vi ladet undersøge, hvorledes og naar dette maatte blive mueligt. Ved denne Undersøgelse er det blevet sat uden for Tvivl, at det kan blive mueligt og er fordeelagtigt for Vore Vestindiske Øer at undvære Indkiøb af nye Negre, naar Plantagerne engang ere blevne forsynede med tilstrækkeligt Antal i det for Formerelsen fornødne Forhold; naar Understøttelser for de Plantage-Eiere, som dertil trænge, kunne giøres muelige, og der sørges for at fremme Negrenes Ægteskaber, Oplærelse og Sædelighed.

For altsaa at sætte Vore Vestindiske Besiddelser udaf den Afhængenhed, hvori de vare og ere i Henseende til Negres Tilførsel, og for omsider at giøre Negres Tilførsel unødvendig, er det at Vi nu til hver Mands Efterretning kundgiøre Vor allernaadigste Villie om en Deel herhen hørende, som nu behøver strax at bekiendtgiøres, og herved saaledes byde og befale:

I.

Med Begyndelsen af Aaret 1803 ville Vi, at al Negerhandel for Vore Undersaatter skal ophøre paa de Afrikanske Kyster, og ellers hvor den kunde finde Sted uden for Vore Besiddelser i Vestindien, saaledes, at efter dette Tidsrums Udløb ingen Neger eller Negerinde enten paa Kysten eller paa andre fremmede Steder maae ved eller for Vore Undersaatter indkiøbes, i Vore Undersaatters Skibe føres, eller til Vore Vestindiske Øer til Salg indføres, og at al mod dette Forbud stridende Handel skal efter denne Tid ansees som ulovlig.

2.

Imidlertid, fra nu af nemlig og indtil Udgangen af Aaret 1802, maae det være tilladt for alle Nationer uden Forskiel og under alle Flage at indføre Negre og Negerinder fra Kysten til Vore Vestindiske Øer.

3.

For de sunde og friske Negre og Negerinder, som i denne Tid saaledes indføres til Vore Vestindiske Øer, bevilge Vi, at følgende Partier raae Sukkre maae i egne eller fremmede Skibe inden eet Aar fra Indførselen udføres fra Øerne til fremmede Steder i eller uden for Europa, nemlig for hver voxen Neger eller Negerinde 2000 Pd. Brutto, og for hver halvvoxen det Halve, nemlig 1000 Pd., uden Forskiel i Henseende til Kiønnene; men for Børn intet.

4.

Den i Forordningerne af 9 April 1764 og 12 May 1777, hvilke i Henseende til Negerhandelen herved for Resten hæves, bestemte Afgivt ved Slavers Indførsel, ville Vi allernaadigst ganske eftergive for de Negerinder, som herefter indføres; hvorimod af de Sukkre, som for indførte Negre eller Negerinder udføres til fremmede Steder, erlægges i udgaaende Told ½ Procent meer, end der nu er paabudet.

5.

Videre ville Vi, i Hensigt til det rette Forhold mellem Kiønnene, fra Begyndelsen af Aaret 1795 og for den følgende Tid eftergive Kopskatten [2]af de Neger-Qvinder eller Piger, som arbeide paa Plantagerne, og ikke ere Huus-Negerinder, hvorimod fra samme Tid at regne denne Afgivt erlægges dobbelt af alle Plantage-Mands-Negre.

6.

Udførsel af Negre og Negerinder fra Vore Vestindiske Øer forbydes fra nu af paa det strængeste, og undtages fra dette Forbud allene de, som Lovene byde at udgaae, samt de, hvilke Vor General-Gouveneur og Regiering paa de Vestindiske Øer i meget enkelte Tilfælde efter Omstændighederne maatte troe sig beføiet til at lade udgaae.

Hvorefter alle og enhver kunne vide sig at rette og forholde. Givet paa Vort Slot Christiansborg udi Vor Kongelige Residents-Stad Kiøbenhavn den 16 Martii 1792.

Under Vor Kongelige Haand og Segl.

Christian R.

L.S.)

Mer läsning:

I en gammel dansk kolonie

I Ashantiernas våld

Englands köp av de danska kolonierna i Afrika och Indien 1845 och 1850

Danmarks deltagande i slavhandeln

Danmark i Afrika

De danske tropekolonier

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s