Sverigedemokraternas budgetförslag (2)

Jag ställde i förra inlägget frågan om Man kan hitta rapporter som visar vad samhällets kostnader är för att hjälpa en nyfödd svensk växa upp, med utbildning och liknande, och vad kostnaderna är för att hjälpa en invandrare under de första åren.

Jag har nu genom viisverige.blogspot.com hittat en del av de uppgifter jag söker.

Tvärtemot myterna är invandrarna till Sverige generellt sätt ganska VÄL utbildade. Det är det Viisverige utgår från i sina beräkningar av det mervärde vi får genom invandringen. De skriver: Beräkningen avser värdet av förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola. Beträffande förskola beräknas den kostnad som samhället undgått genom att invandrarna kommer till Sverige efter förskoleåldern. För övriga utbildningar beräknas värdet av den utbildning invandrarna har vid invandringstillfället… 95% antas ha minst grundskola. De flesta invandrare kommer från länder med väl utbyggt skolsystem… Tar man hänsyn till antalet invandrare från olika regioner och deras utbildningsnivå blir resultatet att av alla invandrare har 46% eftergymnasial utbildning och 62% har gymnasial utbildning.”

Jag väljer att citera rapporten i sin helhet här:


Uppdaterad 2010-05-13

Värdet av invandrares utbildning

Invandringen tillför Sverige stora värden genom att vuxna, arbetsföra människor som fått sin utbildning utomlands invandrar. Det här är ett försök att beräkna värdet av den utbildning invandrare tar med sig till Sverige vid invandringstillfället.

Populationen

Beräkningen görs för de som invandrade 2008. Antalet invandrare detta år var 101171. Eftersom åldern vid invandring är betydelsefull görs många av beräkningarna först på åldersgrupper och sedan adderas resultaten.

13388 av de 101171 var återvändande svenskar som huvudsakligen fått sin utbildning i Sverige. Dessa räknas därför bort. Åldersfördelningen i denna grupp antas vara densamma som för övriga invandrare.

14139 personer var gäststudenter. Eftersom de kommer till Sverige för att studera och sedan återvänder antas de förvärvsarbeta endast i mindre utsträckning i Sverige. Därför räknas även dessa bort. De antas huvudsakligen befinna sig i åldersgrupperna 21-30 år och därför räknas de bort från dessa åldersgrupper.

När återvändande svenskar och gäststudenter räknats bort återstår 73644 personer. Det är på denna population som beräkningen görs.

Utbildningen

Beräkningen avser värdet av förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola. Beträffande förskola beräknas den kostnad som samhället undgått genom att invandrarna kommer till Sverige efter förskoleåldern. För övriga utbildningar beräknas värdet av den utbildning invandrarna har vid invandringstillfället.

Sverige har även andra utgifter för undervisning som fritidshem och särskola men dessa har inte räknats med.

Värdet av förskola beräknas som den kostnad Sverige sparat genom att de flesta invandrare kommer till Sverige efter förskoleåldern. Enligt Skolverket PM – Barn och personal i förskola hösten 2008, sidan 1, utnyttjar 46 procent av ettåringarna, 86 respektive 90 procent av 2- och 3-åringarna och 93 procent av alla 4- och 5-åringar förskolan.

95% antas ha minst grundskola. De flesta invandrare kommer från länder med väl utbyggt skolsystem. Statistik från Norge visar att även invandrare från exempelvis Somalia har utbildning i stor utsträckning och att bara några få procent från utvecklingsländerna saknar utbildning.

Tar man hänsyn till antalet invandrare från olika regioner och deras utbildningsnivå blir resultatet att av alla invandrare har 46% eftergymnasial utbildning och 62% har gymnasial utbildning (tabell 1). Detta är dock en underestimering eftersom utbildningsnivån inte är känd hos en stor del av invandrarna. Vi antar i denna beräkning att de med okänd utbildning har enbart grundskola, men erfarenheten säger att en betydande del av dessa har högre utbildning.

Tabell 1. Utbildningsnivå per region.

Antal pers Andel med eftergymnasial utbildning Antal med eftergymnasial utbildning Andel med gymnasial utbildning Antal med gymnasial utbildning
Norden 8439 0,52 4388 0,655 5528
EU 23854 0,575 13716 0,72 17175
Övriga Europa 5892 0,345 2033 0,645 3800
Nordamerika/Oceanien 2311 0,62 1433 0,73 1687
Sydamerika 3097 0,58 1796 0,745 2307
Asien/övriga 33824 0,405 13699 0,555 18772
Afrika 10366 0,34 3524 0,53 5494
Totalt 87783 0,46 40589 0,62 54763

Med hjälp av dessa fakta kan medelvärdet av utbildningens värde beräknas för varje åldersklass som invandrar. En tioåring som invandrar har hunnit uppnå en utbildning värd drygt 800000 kr. Det högsta värdet uppnås vid 22 års ålder då värdet är i medeltal 1,55 milj. kr per person. Vi har sedan valt att avskriva värdet på 43 år fram till pensionsåldern 65 år. Ju senare i livet man invandrar desto mindre värde finns alltså kvar. Resonemanget bygger på att utbildningen ger ett värde till samhället när man arbetar.

År i arbete

Förutom den uppnådda utbildningsnivån beror tillskottet till samhället på hur många år personen arbetar i Sverige. Den som invandrat vid 10 års ålder tillför samhället 18648 kr per arbetat år och antas arbeta i 43 år. En person som invandrar vid 22 års ålder tillför 36166 kr per arbetat år och beräknas också arbeta i 43 år. Även den som invandrar vid 40 års ålder tillför 36166 kr per arbetat år men beräknas bara arbeta i 25 år.

En hel del invandrare utvandrar emellertid efter några år. Efter 5 år har cirka hälften utvandrat av de som kommer från Norden, EU samt arbetskraftsinvandrare från utanför EU.
SCB: Invandrares flyttmönster, diagram 5.

Anhöriginvandrare och asylinvandrare utvandrar i betydligt mindre utsträckning. Mindre än 10% har utvandrat efter 5 år.

Tabell 2 är ett försök att uppskatta tiden i Sverige. Vi har antagit att de flesta som finns kvar efter 5 år har rotat sig och stannar kvar till minst pensionen.

Det totala värdet av den utbildning invandrare tar med sig till Sverige blir 68,3 miljarder kr. Efter justering för utvandring återstår 48,9 miljarder kr. Den helt dominerande delen, 46,0 miljarder, står de för som stannar i Sverige till pensionen.

Tabell 2. Uppskattning av tid i Sverige.

Region Antal invandrare Stannar 5 år Stannar till pension
Norden 7080 3540 3540
EU 20012 10006 10006
Arbetskraft, ej EU 14513 7257 7256
Ej arbetskraftsinv.
Övriga Europa 3402 340 3062
Nordamerika 1041 104 937
Oceanien 294 29 265
Sydamerika 1788 179 1609
Asien 19470 1947 17523
Afrika 5984 598 5386
Övriga 60 6 54
73644 24006 49638

Utbildningens värde utnyttjas dock bara till fullo om sysselsättningsintensiteten är 100%. År 2008 var sysselsättningsintensiteten 67,1% för utrikes födda i åldrarna 20-64 år (SCB: Arbetskraftsundersökningar, Grundtabeller 2008, tabell 32A). Det inkluderar dock gäststudenter vilka inte ingår i vår beräkning. År 2008 invandrade 14139 studenter. Om vi antar att 3 sådana årskullar befinner sig i Sverige samtidigt och räknar bort dessa från de icke sysselsatta så hamnar sysselsättningsintensiteten istället på 70,3%. Den del av utbildningsvärdet som Sverige drar nytta av blir då 34,4 miljarder kr.

Slutsats

Värdet av den utbildning invandrare tar med sig till Sverige är minst 34 miljarder per år. Eftersom utbildningsnivån inte är känd för en stor del av invandrarna har vi förmodligen underestimerat värdet. Det är ett stort värde som Sverige tillförs via invandringen och kan jämföras med kostnaden för SFI, Svenska för invandrare, som år 2008 var 1,5 miljard. Räknar man bort kostnaden för SFI blir nettot alltså 32,9 miljarder.

Hur stor del av värdet som samhället tar nytta av beror till mycket stor del på hur många år invandrarna arbetar i Sverige. Sysselsättningsintensiteten är viktig och hade utrikes födda haft samma sysselsättningsintensitet som inrikes födda hade samhället utnyttjat ytterligare 4,9 miljarder av utbildningens värde.

Det är också väsentligt hur många år invandrarna stannar i Sverige. Anhöriginvandrare och asylinvandrare står för huvuddelen av värdet eftersom de stannar länge i Sverige. Att stimulera återutvandring innebär att man mister en stor del av värdet invandrare tillför.

Förskola och grundskola står för 86% av värdet. Det beror på att den utbildningen pågår många år och att förskolan har den högsta kostnaden per elev och år. Gymnasium står för 9% och högskolan för 5% av värdet. Det viktigaste är därför inte att invandrare är högutbildade utan att de har en grundläggande utbildning när de kommer till Sverige. Gymnasie- och högskolestudier kan kompletteras i Sverige till en i sammanhanget låg kostnad.

Kontaktperson:
Lars Persson
Vi i Sverige
http://viisverige.blogspot.com/
E-post: vi.i.sverige1@gmail.com

Referenser:

SCB: Invandrares flyttmönster

Migrationsverket: Uppehållstillstånd och uppehållsrätter 2008

Skolverket: Snabbfakta

SCB: Befolkningsstatistik, Statistikdatabasen

SCB: Arbetskraftsundersökningar, Statistikdatabasen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

En tanke på “Sverigedemokraternas budgetförslag (2)

  1. Pingback: Invandrares utbildning | Sverige är inte världens navel!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s